Knäck koden, mellanstadiet
Rymd- och cybersäkerhet för årskurs 4 till 6
Ett nordeuropeiskt nätverk av rymdforskningsstationer är under attack. Vem är Skuggan, och går det att stoppa någon man inte kan se?
Knäck koden är ett kostnadsfritt stadieanpassat utbildningsmaterial och en nationell tävling i cybersäkerhet och digitala kompetenser för hela grundskolan. År 2026 handlar temat om rymden och rymdsäkerhet.
All övergripande information om datum och tävlingsregler finns på Knäck kodens huvudsida, kodboken.se/tema-knack-koden. Den här sidan handlar om vad som gäller för just mellanstadiet.
Om storyn: Operation BOREALIS
Cyberagenten Max arbetar från en hemlig plats, uppkopplad mot Nova i kontrollrummet för BOREALIS, ett nätverk som samlar in data från satelliter, norrskensensorer och rymdväderstationer i Norden. En okänd angripare, Skuggan, attackerar nätverket ett kapitel i taget: norrskendata, satellitkommunikation, navigering och energisystem.
I fyra kapitel möter eleverna centrala begrepp inom cybersäkerhet: digitala fotavtryck, phishing, filterbubblor och risker med uppkopplade prylar, IoT. Storyn bygger till stor del på verkliga platser och verklig rymdverksamhet, till exempel IRF i Kiruna, Esrange och det europeiska satellitsystemet Galileo.
Varför Knäck koden i din undervisning?
Cybersäkerhet är mer aktuellt än någonsin, och Sverige har nyligen skärpt lagkraven på området. Läroplanen slår fast att skolan ska ge eleverna ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, så att de kan se möjligheter, förstå risker och värdera information. Knäck koden ger eleverna ett tryggt sätt att öva på precis det.
-
Stödjer: risker och säkerhet vid överföring av information i digitala miljöer, hur datorer styrs av program och kopplas samman i nätverk.
Eleverna spårar ett kapat konto och avslöjar ett falskt mejl i ett nätverk uppbyggt precis som kursplanen beskriver. -
Stödjer: kritisk granskning och användning av information, solsystemets himlakroppar och deras rörelser.
Eleverna upptäcker varför en sökmotor ibland bara visar det man redan tror, i en story byggd kring verkliga platser som Esrange och Institutet för rymdfysik i Kiruna. -
Stödjer: strategier för att lösa matematiska problem, hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering.
Varje flaggutmaning kräver att pröva sig fram, arbeta baklänges eller tolka en kodad signal. -
Stödjer: källkritisk granskning av budskap, avsändare och syfte i digitala medier, ansvarsfull användning av digitala medier.
Eleverna avslöjar ett falskt mejl och möter ett försök till social engineering i storyn.
Så funkar det
Träna: Fyra moment som inleds med en story i fyra kapitel (Norrsken, Kommunikation, Navigation, Energisystem), i bestämd ordning. Varje moment har flaggutmaningar som eleverna löser i portalen knäckkoden.se . Varje moment tar ca 40-60 minuter att genomföra.
Du bestämmer upplägget: Dela upp de fyra momenten så som det passar din klass, till exempel ett pass i veckan, ett pass per dag eller under en hel dag.
Kvala och Final: Fler flaggutmaningar i samma stil som Träna. Här gör eleverna så många utmaningar de hinner på den tid du ger dem. Alla elever behöver inte göra allt, de väljer själva vilka de vill göra. Tillsammans samlar klassen poäng och de klasser med flest poäng 30/10 bjuds in till en final.
Så arbetar klassen
Du väljer om du läser storyn högt för klassen, vilket rekommenderas, eller om eleverna läser den själva i sin egen takt. Varje kapitel avslutas med en lösenordsfras som klassen anger på knäckkoden.se för att låsa upp flaggutmaningarna för det kapitlet.
Eleverna löser flaggutmaningarna digitalt, antingen på egen enhet eller i par. Arbetar eleverna i par väljer de ett gemensamt alias, även om du som lärare redan skapat alias åt alla. Uppmuntra båda att skriva in svar i portalen under arbetets gång, så att båda praktiskt tränar sin digitala handlingskompetens.
Lärarhandledningen innehåller en lösningsstrategi eleverna kan använda när de kör fast: läsa uppdraget noga, dela upp det i delar, leta ledtrådar i utmaningens namn, pröva en sökmotor, fråga en kompis, och sist fråga läraren.
Så fungerar portalen, knäckkoden.se
När du har anmält dig här på Kodboken får du ett mejl med en länk. Följ länken, välj ett lösenord, och du har skapat ett lärarkonto på knäckkoden.se. Logga in på portalen med angiven e-post och valt lösenord. På portalen sätter du upp de klasser du undervisar. Portalen skapar automatiskt ett alias och ett lösenord för så många elever som du anger.
Fördela alias och lösenord till dina elever, eller till varje par om de arbetar tillsammans. Eleverna loggar in med sitt alias och lösenord och kan byta det om de vill, men påminn dem om att andra deltagare ser aliaset. Du kan alltid ändra elevernas alias själv. Portalen sparar ingen personlig information om eleverna, bara vilket stadie och skola aliaset tillhör och vilket alias som har löst vilken uppgift. Stadierna är separerade i portalen, vilket innebär att ni inte kan se lågstadiets eller högstadiets material. Om du undervisar flera stadier behöver du ha ett lärarkonto för varje stadie.
Portalen öppnar träningsuppgifterna den 1 september 2026. Du kan skapa ett lärarkonto från och med 1 augusti.
Material: Träna
Moment 3: Navigation
Moment 4: EnergisystemMoment 2: KommunikationMoment 1: NorrskenEtt falskt mejl lurar en i teamet att lämna ut sitt lösenord, och Max och Nova inför tvåfaktors-autentisering för att stänga dörren igen. Eleverna granskar fyra mejl för att avgöra äkta från bluff och testar hur tvåfaktors-autentisering fungerar i praktiken.
Ett kapat konto skickar manipulerad norrskendata in i BOREALIS-nätverket, och Max spårar det genom inloggningsloggar. Eleverna läser metadata i en bild för att hitta ett digitalt fotavtryck och söker reda på var Esrange ligger på kartan.
En ouppdaterad termostat öppnar en väg in i energisystemet, och ett falskt telefonsamtal försöker lura Nova att lämna ut sitt lösenord. Eleverna granskar en påhittad chattprofil för att förstå social engineering och tar reda på namnet på en känd internetmask från en verklig attack.
En satellit avviker från sin bana, och Nova inser att hennes sökresultat bara bekräftade det hon redan trodde. Eleverna tar reda på vad Europas eget satellitnavigeringssystem heter och granskar en wikipediasidas versionshistorik för att hitta en ändring.