Knäck koden, högstadiet
Rymd- och cybersäkerhet för årskurs 7 till 9
Ett samordnat angrepp mot nordeuropeisk rymdinfrastruktur pågår. Fyra system, fyra hot. Går det att stoppa något man knappt hinner se innan konsekvenserna blir verkliga?
Knäck koden är ett kostnadsfritt stadieanpassat utbildningsmaterial och en nationell tävling i cybersäkerhet och digitala kompetenser för hela grundskolan. År 2026 handlar temat om rymden och rymdsäkerhet.
All övergripande information om datum och tävlingsregler finns på Knäck kodens huvudsida, kodboken.se/tema-knack-koden. Den här sidan handlar om vad som gäller för just högstadiet.
Om storyn: Operation NEXUS
Nova är rymddataexpert på SSC Space i Solna. En natt börjar fyra system bete sig konstigt, samtidigt. Hon kopplar in Max, som har byggt ett eget operationscenter i sin källare: tre skärmar och en radiomottagare som fångar signaler från rymden. Det som ser ut som tekniska fel visar sig vara ett samordnat angrepp mot nordeuropeisk rymdinfrastruktur.
I fyra kapitel möter eleverna autentiska hotbilder inom cybersäkerhet: hybridangrepp mot datakällor, ransomware, GNSS-spoofing och attacker mot industriella styrsystem, SCADA. Storyn bygger på verkliga platser och verklig rymdverksamhet, till exempel SSC Space i Solna, Esrange och Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna, samt det europeiska satellitsystemet Galileo.
Varför Knäck koden i din undervisning?
Cybersäkerhet är mer aktuellt än någonsin, och Sverige har nyligen skärpt lagkraven på området. Läroplanen slår fast att skolan ska ge eleverna ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, så att de kan se möjligheter, förstå risker och värdera information. Knäck koden ger eleverna ett tryggt sätt att öva på precis det.
-
Stödjer: internet och några andra globala tekniska system samt deras möjligheter, risker och begränsningar. Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i samhället, däribland vid lagring av data. Eleverna möter ett verkligt ransomware-angrepp mot en markstation och tar reda på hur ett SCADA-system kan bli en väg in i kritisk infrastruktur.
-
Stödjer: Stödjer: universums uppkomst, utveckling och rörelser. Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Eleverna lär sig hur rymdväder och solstormar kan påverka tekniska system på jorden.
-
Stödjer: programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö samt hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering. Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer samt värdering av valda strategier och metoder. Eleverna läser python-kod för att hitta ett dolt lösenord, avkodar ett meddelande med ett caesarchiffer och omvandlar binär kod till bokstäver och ord.
-
Stödjer: hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vad det innebär för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle. Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i digitala medier. Eleverna granskar AI genererade bilder och möter ett försök till social engineering i en chattprofil.
Så funkar det
Träna: Fyra moment som inleds med en story i fyra kapitel (Norrsken, Kommunikation, Navigation, Energisystem), i bestämd ordning. Varje moment har flaggutmaningar som eleverna löser i portalen knäckkoden.se . Varje moment tar ca 40-60 minuter att genomföra.
Du bestämmer upplägget: Dela upp de fyra momenten så som det passar skolan och klassen, till exempel ett pass i veckan, ett pass per dag eller under en hel dag.
Kvala och Final: Fler flaggutmaningar i samma stil som Träna. Här gör eleverna så många utmaningar de hinner på den tid ni ger dem. Alla elever behöver inte göra allt, de väljer själva vilka de vill göra. Tillsammans samlar klasserna poäng och de klasser med flest poäng 30/10 bjuds in till en final.
Så arbetar klassen
Eleverna läser storyn i sin egen takt. Varje kapitel avslutas med en lösenordsfras som klassen anger på knäckkoden.se för att låsa upp flaggutmaningarna för det kapitlet.
Eleverna löser flaggutmaningarna digitalt, antingen på egen enhet eller i par. Arbetar eleverna i par väljer de ett gemensamt alias, även om du som lärare redan skapat alias åt alla. Uppmuntra båda att skriva in svar i portalen under arbetets gång, så att båda praktiskt tränar sin digitala handlingskompetens.
Lärarhandledningen innehåller en lösningsstrategi eleverna kan använda när de kör fast: läsa uppdraget noga, dela upp det i delar, leta ledtrådar i utmaningens namn, pröva en sökmotor, fråga en kompis, och sist fråga läraren.
Så fungerar portalen, knäckkoden.se
När du har anmält dig här på Kodboken får du ett mejl med en länk. Följ länken, välj ett lösenord, och du har skapat ett lärarkonto på knäckkoden.se. Logga in på portalen med angiven e-post och valt lösenord. På portalen sätter du upp de klasser du undervisar. Portalen skapar automatiskt ett alias och ett lösenord för så många elever som du anger.
Fördela alias och lösenord till dina elever, eller till varje par om de arbetar tillsammans. Eleverna loggar in med sitt alias och lösenord och kan byta det om de vill, men påminn dem om att andra deltagare ser aliaset. Du kan alltid ändra elevernas alias själv. Portalen sparar ingen personlig information om eleverna, bara vilket stadie och skola aliaset tillhör och vilket alias som har löst vilken uppgift. Stadierna är separerade i portalen, vilket innebär att ni inte kan se lågstadiets eller högstadiets material. Om du undervisar flera stadier behöver du ha ett lärarkonto för varje stadie.
Portalen öppnar träningsuppgifterna den 1 september 2026. Du kan skapa ett lärarkonto från och med 1 augusti.
Material: Träna
Moment 3: Navigation
Moment 4: EnergisystemMoment 2: KommunikationMoment 1: NorrskenEn markstation kopplad till Novas arbete drabbas av utpressningsprogram, ransomware, efter en säkerhetslucka, och Nova och Max är överens: man betalar aldrig en angripare. Eleverna undersöker en hemsidas uppbyggnad, lär sig vad en kaka är, testar tvåfaktor och ser att mejl bara är html-kod.
Falska värden dyker upp i en forskningsstations mätdata, och Nova kontaktar myndigheterna när spåren leder till ett tidigare angrepp. Eleverna övar öppen källdata, OSINT, testar vanliga lösenord och granskar sin egen sökhistorik.
Ett angrepp mot elnäten i flera länder går via en vindkraftspark. Nova och Max väljer att dela informationen med myndigheterna. Eleverna avkodar signaler och ett caesarchiffer, filtrerar brus, granskar ett bluffmejls källkod och avgör om bilder är AI-genererade.
Nova upptäcker en förfalskad video som sprider tvivel om ett satellitsystems säkerhet, samtidigt som falska satellitsignaler, GNSS-spoofing, ger flygplan och fartyg fel position. Eleverna letar flaggor i filer, övar koordinater, spårar ändringar i dokument och läser kod för att hitta ett lösenord.