Matvinnaren
En tredjedel av all världens mat slängs. Att vi slänger så mycket mat är en global utmaning, men det är ett problem som du kan vara med och påverka. Kan du komma på en idé till en app, ett spel eller en digital pryl som gör det roligare och mer effektivt att minska på matsvinnet i din skola? Hur kan idéer kopplade till smart teknik hjälpa oss att lösa vardagsproblem så väl som globala utmaningar?
Matvinnaren handlar också om att undersöka hur mycket mat som slängs på din skola, vad det kostar och hur stor påverkan den maten har på miljön.
Uppdrag från Karma: Kan du bidra till ett minskat matsvinn i skolan?
Karma har en app som gör att restauranger, caféer och matbutiker kan sälja överbliven mat för rabatterat pris och du som konsument kan till ett lägre pris köpa gårdagens bröd eller lunchrätten som blivit över. I appen ser du på en karta var det finns mat att köpa och du kan även se hur många kilo mat du har "räddat" och hur mycket pengar du har sparat.
Ludvig Berling och Shasa Husein jobbar på IT-företaget Karma som har en app som minskar matsvinnet.
Temat Matvinnaren är kopplat till matematik och teknik tillsammans med programmering och de Globala målen men går också att använda ämnesintegrerat med samhällskunskap eller andra skolämnen kopplade till läroplanen.
Här finns lektionsplaneringar med övningar. De leder fram till ett uppdrag i Scratch som eleverna får från Karma, ett techföretag som också är med och bidrar till minskat matsvinnet med sin app!
Matvinnaren är ett tema som lämpar sig bäst för er som har börjat utforska programmering och Scratch och testat att programmera med repetition (loopar) och villkor (om-då). Har ni inte gjort det rekommenderar vi att ni till exempel börjar med några övningar ur Kom igång-kapitlet och Scratchuppgiften Bug Race för att lära känna Scratch och grunderna i programmering.
Datorer
Scratchkonton (gruppkonto eller egna konton för barnen)
Möjlighet att visa presentationer på storskärm
Vad är matsvinn?
Matavfall är all mat som slängs, men då ingår mat som har blivit dålig, fruktskal som vi inte kan äta och så vidare. Matsvinn kallas det matavfall som egentligen hade kunnat ätas upp, alltså mat som det inte är något fel på men som slängs för att du till exempel inte orkar äta upp på tallriken eller för att du inte har hunnit äta mat som du har köpt, innan den blir dålig.
I vårt tema har vi begränsat det till den skolmat som du lägger på din tallrik men inte orkar eller vill äta upp och som du därför slänger i skolmatsalens matavfall. Vad kostar det matsvinnet? Hur mycket växthusgaser bidrar den maten till att släppa ut? Vad innebär det när hela din klass, eller hela din skola, slänger maten?
Statistik om matsvinn
En tredjedel (1/3) av all mat som produceras i världen slängs! Det innebär 1,3 miljarder ton mat varje år. Den här siffran handlar om allt matavfall, från de som producerar maten och vi som konsumerar maten, men det är den siffran som har fått FN att reagera och sätta upp det globala målet att vi till år 2030 måste halvera det globala matsvinnet.
I Sverige slänger vi i genomsnitt 19 kg mat, som egentligen hade kunnat ätas upp, per person och år. Vi häller dessutom ut 26 kg flytande mat i slasken. Totalt så står hushållen för 220 000 ton matsvinn per år. I skolmatsalar och andra storkök slängs ungefär 35 000 ton mat i onödan varje år.
För varje 1 kg mat som slängs motsvarar det 2 kg CO2e (koldioxidekvivalenter), det vill säga utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.
I Sverige slängs varje år mat i onödan från hushåll som motsvarar ett utsläpp på 500 000 ton växthusgaser. Det är nästan lika mycket som utsläppen under ett år från 200 000 bilar!
Globala målen
FN har tagit fram 17 globala mål som världens ledare har förbundit sig till att uppnå till år 2030. Målen handlar om hållbar utveckling inom olika frågor inom mänskliga rättigheter, miljö och klimat, jämlikhet och jämställdhet. Det handlar till exempel om att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen och bidra till en bättre miljö.
Delmål 12.3:
Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.
Källor och lästips
Matvinnaren kopplar till matematik och teknik, där programmering skrivs in i kursplanen, men går även att använda ämnesintegrerat med ämnen som samhällskunskap, biologi, hem- och konsumentkunskap. Programmering ska ses som en del av digital kompetens och kan därför användas inom alla skolämnen och med fördel ämnesintegrerat.
Ur Skolans uppdrag:
/…/ Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja till att pröva och omsätta egna idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen Skolan ska därigenom ge eleverna förutsättningar bidra till att eleverna utvecklar digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. /…/
Ur Skolans mål:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda modern teknik som ett såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation, skapande och lärande.
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt.
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.
Kursplan för åk 4-6
Matematik
Taluppfattning och tals användning
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
Algebra
Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.
Sannolikhet och statistik
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Teknik
Tekniska lösningar
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
Samhällskunskap
Förmågor:
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Exempel på centralt innehåll:
Samhällsresurser och fördelning
Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.
Biologi
Förmågor:
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
Exempel på centralt innehåll:
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Hem- och konsumentkunskap
Förmågor:
hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och
värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Exempel på centralt innehåll:
Miljö och livsstil
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Digitala förmågor
Matvinnaren bidrar till att eleverna får ökad förståelse och praktisk övning i programmering, datalogiskt tänkande och digital kompetens. Här är exempel på vad temat lyfter in i undervisningen:
Datalogiskt tänkande
Grundläggande förståelse för algoritmer som instruktioner en dator kan förstå, som behöver vara exakta, fullständiga och i rätt ordning.
Grundläggande förståelse för olika typer av algoritmer: sekvens, repetition och villkor.
Förmåga att själv kunna ge och utföra instruktioner som liknar algoritmer.
Förmåga till problemlösning och att bryta ned problem i mindre delar.
Programmering och kod
Grundläggande förståelse för vad programmering och kod är.
Förmåga att själv kunna skapa med kod.
Digital kompetens
Grundläggande förståelse för hur algoritmer och kod påverkar vårt samhälle och oss som individer.