Elsa-Karin programmerade Sveriges första dator
Elsa-Karin Boestad-Nilsson programmerade på 1950-talet den första svenska datorn, som kallades för BARK. Detta i en tid då det var männen som byggde tekniken och fick ta åt sig äran, medan kvinnorna fick programmera dem, vilket inte ansågs lika intressant att utföra för män.
Elsa-Karin föddes den 25 november 1925 i Stockholm och avled den 23 mars 2020. Som dotter till en professor var det självklart för henne att hon skulle studera på universitetet. År 1948 tog hon sin examen i matematik och jobb jobb på Försvarets forskningscentral för fysik, FOA, som första kvinnliga akademiker. När hon började sitt nya jobb hade hon aldrig någonsin hört talas om datorer - eller matematikmaskiner som de kallades förr.
På den här tiden var det männen som byggde maskinerna och kvinnorna som programmerade dem. Att jobba som programmerare hade låg status och programmerarna fick inte veta någonting om datorerna som de programmerade. Trots det har man konstaterat i efterhand att kvinnorna som programmerade har spelat en mycket viktig roll för utvecklingen av dagens datateknik.
Bilder på Elsa-Karin från studietiden. Foto: Joel Nilsson.
Bilden visar Tekn. dr Conny Palm framför den av honom konstruerade matematikmaskinen Bark. Foto: Tekniska Museet, Creative Commons, Wikimedia
BARK - den första svenska datorn
Elsa-Karin fick äran att programmera den första svenska datorn som hette BARK. Den började användas år 1950 och var en 32-bitarsdator som kunde räkna addition och multiplikation. BARK kostade 400 000 kronor att bygga, vilket var en stor summa på den tiden. Elsa-Karin hittade på en metod som gjorde att datorns beräkningar gick snabbare att utföra.
BESK - Sveriges andra dator
Tre år senare byggdes Sveriges andra dator, BESK, som även den programmerades av Elsa-Karin. BESK var under en kort period världens snabbaste dator som kunde räkna multiplikation på 350 mikrosekunder. Den var även en av de första datorerna som kunde lagra information. På den tiden var det programmerarens uppgift att förstå hur man bäst kommunicerade med datorn för att få den att lösa krångliga problem i små steg.
Bilden visar BESK styrpanel, som finns i Tekniska museets samling i Stockholm.
Foto: Truls Nordh, Tekniska museet. Licens Creative Commons
Bilden visar Elsa-Karin i sitt hem 2015. Foto: Joel Nilsson
– Jag kände mig hemma med mindre teknik och mera matematik och tyckte att det var spännande att hitta nya metoder och kunna angripa problem som tidigare inte gick att lösa. Och så fascinerades jag av programmering. Men mina manliga kolleger bara skrattade. Själva tänkte de aldrig befatta sig med detta tragglande med nollor och ettor sade de, berättar Elsa-Karin i intervju 2015 med Forskning och framsteg.
Att jobba med programmering var förr något som ansågs vara kvinnogöra. Men med tiden fick programmering högre status, och efter en tid var det nästan bara män som sökte till programmeringsutbildningarna. Även idag är det främst män som söker sig till tekniska utbildningar, även om kvinnor börjar ta allt mer plats inom IT- och teknikyrken.